Dagens pass brukar kallas för fosfatinfernot och ingenting var närmare sanning än det idag. Trots att 15 lopp avverkades ganska enkelt förra veckan var det desto tuffare idag. Passet klarades, men på slutet var det ganska slitsamt. Till min egen trötthets försvar skall sägas att loppen gick c:a 15 hundradelar snabbare än förra gången vilket naturligtvis sliter. Av misstag råkade jag dessutom lägga ett lopp nästan tre tiondelar under vad som var avsett. Då får man skylla sig själv. Hur som helst slutade det väl, och ytterligare ett pass på vägen mot snabba tider kunde noteras till handlingarna.
Gräset börjar komma ut i Nordichallen vilket är skönt. Den nya mattan som kom i fjol där inne är riktigt bra och behaglig att springa på. Det är skönt att kunna värma upp på den och springa lite lugnare lopp på den istället för på hårt underlag. Det får man nog av ändå.
I morgon väntar jobb på SSG på dagen och sedan hamstringsstyrka på eftermiddagen. Sedan lär man nog vara rätt bra förberedd för soffläge på kvällen, om jag känner mig själv rätt. Veckorna rullar på i snabb takt och det känns som om det inte är långt kvar innan vinterlägret på Teneriffa. Nog för att hösten har varit ganska mild och solig hittills, men snabba lopp i +25 grader känns alltid väldigt lockande. Att bli sprinter i ett land nära polcirkeln är inte enkelt, men desto roligare utmaning, eller hur? 🙂 I början av januari lämnar vi landet för att under några veckor slipa formen inför inomhussäsongen och det stundande inomhus-EM:et i Göteborg.