…åkte han hem. Idag lämnade jag och coach Håkan Teneriffa för den här gången. Vi kan se tillbaka på ett riktigt bra träningsläger med hög nivå på träningen. Särskilt den sista veckan. I går kördes det sista träningspasset, 150 m, 120 m, 150 m, 120 m och 150 m. Tiderna skulle gå på 15,6 s och 12,8 s så det var inte fullt ös i löpningen men ingalunda kunde man försöka ta det lugnt. Jag körde åter igen med Simone och det gjorde att man höjde sig några snäpp till. Vi bestämde i fredags att vi skulle köra lördagens sprintuthållighetspass ihop och så blev det. Tillsammans tog vi oss igenom passet i de blåsiga förhållandena på idrottsplatsen. Det gick riktigt bra, tiderna klarades av utan större problem och tekniken kändes fin och följsam. Med risk för att vara tjatig; men man höjer sig när man har en 10,06-löpare bredvid sig som ska springa tillsammans med en. Det blir en extra gnista i träningen.
I går kväll åt jag och Håkan middag med italienarna och Simones flickvän Ivet Lalova vars personliga rekord på 100 m är smått fantastiskt, 10,77. En mycket trevlig avslutning på lägret, jag hoppas vi får fler chanser att träna ihop framöver.
Tre veckor har gått och dessutom gått bra. Träningen har flutit på riktigt fint. Alla i “Swedish Relay Team” har skött sig bra och har tränat hårt. Jag ligger rätt i fas med träningen och Håkan verkar nöjd över vad han har sett. Det har varit roligt att träna med lite olika folk under den här tiden, dels mina egna svenska medsprintrar, men också med finnarna och italienarna. Det är en kul grej när man är på läger, att man kan synka träningspassen och köra saker ihop. Det är viktigt att kunna vara flexibel när man tränar! Till veckan väntar lite lugnare träning men ändå ingen riktig uppsläppning med tanke på tävlingssäsongen. Den kommer nog kanske till veckan efter första tävlingen.
Tillbaka till verkligheten också den här veckan. Det är dags att jobba litegrann, det ska bli roligt (faktiskt, det må låta pretentiöst). Jag trivs nämligen utmärkt på mitt jobb och jag är glad att de är så flexibla med min träning. Utan deras stöd hade det varit väldigt svårt att satsa!
Snart rullar tåget in på Sundsvalls centralstation och min egna säng väntar efter tre veckors bortavaro. Mycket välkommet.
God natt.