Paris-recap samt nystart på träningen


Jodå, bloggen lever. EM och tiden efter blev hektiskt, man ack så rolig.

Senaste inlägget var innan EM, och en del kanske vet hur det gick. Men för de som fortfarande lever i ovisshet skall jag härmed meddela att jag gick till semifinal och slutade totalt på 21 plats. Jag tangerade mitt personliga rekord två gånger, 6,72 s, både i försöken och i semifinalen.

Jag kände mig väl förberedd när jag började värma upp inför försöken strax efter kl 09:00 på lördagsmorgonen. Jag hade gått upp kl 07:00 i en veckas tid så den arla morgonstunden kändes inte som ett problem. Kroppen kändes dessutom rapp och explosiv vilket var ett gott tecken när man ska in och strida mot Europas bästa. När man väl satt i call room inför tävlingen blev men varse om att nu var det faktiskt dags, det man hade väntat på i en veckas tid sedan man fick klartecken. När vi sedan gick in i grytan i Bercy kändes det inspirerande och nervöst. Men kul!

I försöken hade jag en bra reaktion men var kanske lite efter vid 30 m, lite sämre än jag själv ville. Jag kunde dock slappna av och jobbade mig in sista 30 m och fällde mig till 6,72. Tangerat personligt rekord direkt, fyra i loppet och därmed vidare på placering till semifinalen. En riktig kick och jag var otroligt glad efteråt. Det blev en snabb resa tillbaka till hotellet för att ladda inför semifinalen c:a sex timmar senare. Jag gjorde inget annorlunda inför semin, en lättare uppvärmning med många blockstarter och reaktionsstarter och det kändes fortsatt bra. Självförtroendet var gott och det skulle bli riktigt häftigt att få springa mot en fransman, Christophe Lemaître, i semin. Ett våldsamt tryck på läktarna visade det sig bli, något som bara eldade upp mig ännu mer.

De som har sett semifinalen kanske tror att jag fick en dålig start, men det var faktiskt tvärtom. Jag fick en riktigt bra start och kom iväg fint i loppet, dock fick italienaren bredvid mig, en riktig startkanon, en otroligt bra start och lämnade mig efter sig. Eftersom jag hade banan längst ut så ser det ut som om jag är rejält akterseglad. Hade jag sprungit på andra sidan tror jag loppet hade sett mycket annorlunda ut. Min känsla under loppet var faktiskt att jag hade gjort ett dåligt lopp. Det var tekniskt dåligt sista 15 m, jag fick löphjulet bakom kroppen och det kändes lite spänt. Därför blev jag mycket förvånad när jag såg att jag återigen hade gjort 6,72, för loppet var mycket sämre tekniskt. Initialt kände jag mig besviken över tiden, men efter någon timme började det gå över till stolthet att ha sprungit tangerat personligt rekord två gånger om och kommit till semifinal i ett europamästerskap.

Loppet och tävlingen blev för övrigt otroligt jämn. Hade jag sprungit en hundradel fortare hade jag blivit 15 istället för 21. 6,68 krävdes till final, ganska nära. Men jag är ändå väldigt nöjd över mitt mästerskap och nu kommer det vara lätt att träna inför sommaren 2011.

Förra veckan blev av vilokaraktär. Slutet av den tillbringades uppe i Årefjällen med min flickvän och hennes bästa kompis med respektive. Snacka om skillnad när man ena veckan var i Paris och några dagar senare i en öde by med bara skog runtomkring. Uppfriskande! Vi hade det kanonbra och jag fick chansen att åka snowboard, vilket var ett par år sedan sist. Roligt, men jobbigt!

I måndags drog träningen igång igen. De två första veckorna kommer vi köra mera grundträning för att sedan snäppa upp det. Jag har fått brutal träningsvärk sedan styrkepasset i måndags och det är ganska komplicerat att ta sig ur sängen på morgonen. Att springa dagens minutintervaller var ganska tufft med tanke på att kroppen är allt annat än följsamt. Men jag tog mig igenom det och det dessutom väldigt bra.

Världens längsta inlägg.. håll till godo.

One thought on “Paris-recap samt nystart på träningen

Leave a Reply