Träningen har ökat markant den sista tiden. Nu kör jag tre löppass, tre styrkepass och några återhämtningspass fördelat på tio dagar och det känns det faktiskt som om jag är igång fullt och tränar, även om intensiteten bitvis skvallrar om något annat. Men det mesta jag gör just nu är sånt jag gör när jag tränar för fullt och det känns riktigt bra! Häromdagen sprang jag till exempel 2x3x150 på under 22 sekunder utan några större bekymmer. Veckan innan var det inte lika enkelt. När jag då skulle göra det för första gången så satte jag av i en fart som jag gissade var 22 sekunder. Vid målgång kommenterade Håkan att “det gick lite långsamt”, något jag själv inte uppfattat. Jag sprang på 28 sekunder, och helt klart har fartkänslan har fått sig en törn under skadekonvalesensen. 🙂 Tack och lov kommer den snabbt åter. Men kroppen svarar bra på det jag gör och jag anpassar mig snabbt.
Häromdagen var jag nere i Stockholm och såg mitt kära stafettlag springa en fin stafett på Bauhaus-galan. Två lag från Sverige ställde upp och mötte Italien och Rumänien och båda lagen från Sverige sprang riktigt bra! Det ena laget ledde vid 300 m där en växel strulade lite och en italienare hade riktigt bra fart och svepte förbi in i mål. Hur som helst var det en mycket lovande insats för laget som har en snabb tid på gång. En ny lägstanivå är satt och det dröjer inte länge förrän vi gör tider under 39 sekunder. Det andra svenska laget gick också mot en bra tid men sista växeln fungerade inte och pinnen fördes aldrig i mål, annars hade de gjort klart under 40 sekunder de också! Det blir mycket spännande att bevittna finnkampsstafetten snart.