Jag har för övrigt skickat brev till det framtida kommunalrådet i Sundsvall, Magnus Sjödin (M) eller Peder Björk (S) och frågat dem vad friidrotten kan vänta för stöd under deras styre i Sundsvall, i synnerhet när det gäller en friidrottshall. En bra träningsmiljö i Sundsvall gynnar inte bara friidrotten. En multihall kan användas av flera idrotter samtidigt, så som innebandy, tyngdlyftning, gymnastik och så vidare. Bra träningsförutsättningar föder fler framgångsrika idrottare och ger samtidigt ungdomar chans till friskvård. Jag har ännu inte fått något svar från någon av dem. De har säkert fullt upp nu under valrörelsens slutspurt. Så här löd brevet:
—
Hej.
Jag heter Stefan Tärnhuvud, är 25 år, och friidrottare på landslagsnivå här i Sundsvall. 2008 och 2009 var jag Sveriges bäste sprinter på 100 m och vann distansen både på SM och Finnkampen. Min tid på 100 m, 10,40, är endast 22 hundradelar från det svenska rekordet som är ett av mina mål de kommande åren. I år, när jag satsade hårt mot EM i Barcelona, hade jag desvärre små skadebekymmer som tvingade mig att tacka nej till mästerskapet, trots att jag klarat kvalgränsen vid ett flertal tillfällen förra året. Tyvärr är det så med idrott ibland.
Jag satsar hårt på mitt idrottande. Jag har försökt bygga upp bra förutsättningar för mig att lyckas i Sundsvall. Jag har en tränare härifrån staden som tränat Torbjörn Eriksson, den tidigare svenske rekordhållaren på 200 m och Peter Karlsson, nuvarande svensk rekordhållare på 100 m. Jag har lyckats knyta till mig en handfull mycket trofasta sponsorer som hjälper mig att nå mina mål.
Det som dock är sämre för mitt vidkommande är träningsmöjligheterna här i Sundsvall. Den största delen träning görs inomhus, i synnerhet i Norrland, och där är förutsättningarna i Sundsvall tyvärr lite sämre. Vi tränar sprinterlöpning i Nordichallen och trängs med fotbollsspelare och mässor och när vi inte kan vara där får vi gå ner i Sundsvalls sjukhuskulvert där det finns 180 m gummimatta på betonggolvet för oss att träna på. För mig som vuxen får man acceptera de rådande förutsättningarna, men för de mindre barnen i klubben och för ungdomarna är det inte en särskilt stimulerande eller pedagogisk träningsmiljö. Det är känt att Sundsvalls Friidrott, som har en stark ungdomsverksamhet, tappar större delen av sina aktiva när de är mellan 15 och 20 år. Antingen lägger de av eller så flyttar de till andra städer för att få bättre förutsättningar. Det är besvärligt att hela tiden behöva kompromissa när man satsar på elitnivå och ännu sämre, tvinga unga talanger som kan sätta Sundsvall på kartan till andra städer.
Jag tycker det är beklämmande att vi idag 2010 har samma förutsättningar i Sundsvall för friidrott som vi hade på 70-talet och att varje stad i Sundsvalls storlek i Sverige kan stoltsera med en friidrottshall eller en multihall för flera idrotter. Att till och med Krokom, Bollnäs och Haparanda har, men inte Sundsvall, är faktiskt väldigt märkligt. I flera år har vi försökt få till en hall här i staden, både från kommunalt och privat håll, men vi har gått bet varje gång. Därför undrar jag, vad kan friidrottsälskarna i Sundsvall med närområde få för möjligheter med dig som kommunalråd, där de tidigare socialdemokratiska diton sagt nej?
Vänligen,
Stefan Tärnhuvud
Gött. Jag skrev ett brev till förra valet. Har inte fått svar än…
Hoppas du får nått gött svar. Helst innan söndag! 😉
Bra artikel i tidningen oxå!
T-Box!
Bra jobbat, det är väl dags för oss att äntra den kommunala politiska scenen och starta idrottspartiet…??!! /Jutte
Helt rätt juttis! inte bara i den kommunala politiken utan i hela Sverige! Min röst har ni helt klart:)