Ingen kaxig uppsyn i en sjukhussärk, direkt.
Efter en lyckad operation sitter jag här nu på Landvetter och väntar på att få åka hem. Dagen i går började tidigt. 05:30 ringde klockan och jag steg in i duschen för att för tredje gången duscha mig kliniskt ren med Descutan. En timme senare kom taxin och c:a 07:00 steg jag in på OrthoCenter/IFK-kliniken och blev mottagen av en sköterska. Natten till i går sov jag inte särskilt mycket, säkert mycket på grund av att jag var rätt nervös inför ingreppet. Sköterskorna på kliniken var dock superproffsiga och tillmötesgående och lugnade mig ordentligt. Strax innan åtta blev jag inrullad på operationsbordet med benen fastspända i två pjäxor och sedan sade narkossköterskan att nu kopplar vi på narkosen och jag kände att ögonen slog igen halvvägs och vips, så var jag borta.
Vid c:a 11:30 vaknade jag upp igen kraftigt desorienterad, trött och med lite värk kring operationsområdet. Jag ville mest sova vidare men det var svårt att somna om trots tröttheten så sakta men säkert vaknade jag till och blev piggare. Leif Swärd, läkaren som opererade mig, kom in och berättade att allting hade gått bra och att det var en väldigt befogad operation eftersom det hade börjat bli vissa skador på ledytorna som med största säkerhet hade lett till andra problem, så som artros, i äldre dagar. Så att operationen gjordes var väldigt bra, inte bara för mitt fortsatta idrottande utan också för min framtida allmänhälsa.
Jag kunde gå från operationen med kryckor i ganska låg hastighet och kan såhär dagen efter röra mig ganska besvärsfritt. Jag har inte ont och jag går ganska långsamt, och det är väldigt skönt att man inte är helt begränsad att röra sig och att det går att klara sig ganska bra. Jag kommer inte att göra några större åthävor denna vecka, men jag har redan börjat med rehabträningen enligt det papper jag fick med mig hem och jag kommer att sakta men säkert stegra träningen de närmaste veckorna. Förhoppningsvis på träningslägret i januari kommer jag att vara tillbaka i ganska tuff träning om allt vill sig väl, men jag är såklart ödmjuk inför det faktum att jag har opererat mig och det får ta den tid det tar.
Det känns jätteskönt att detta är gjort och att det var befogat. Nu ska jag dundra på med rehab och sedan kommer det att bli fullt ös inför sommaren 2015!