Första träningsveckan är avklarad. Grusgropspasset gick väldigt bra och det var kul att komma ut dit och få ösa på uppför sandtaget igen. Dock var det med viss oro man körde igång. Redan efter första serien av fyra kände man att låren var stumma, förmodligen i chocktillstånd efter den bryska starten på dagen. Dock blev det bättre ju fler lopp man körde och det var väl förmodligen inget mer än ett ytterliggare tillstånd av ovana som fanns i min kropp. Erik klarade av passet bra och nästa vecka när vi hunnit anpassa oss ännu mer till träningen kommer det nog bli bra ös där.
Liksom att den typ av träning man gör nu är den mest oglamorösa, den som gör mest ont och är längst ifrån det man gör när det är säsong så är den ändå väldigt rolig att göra. Man uppskattar ändå känslan av att “köra slut på sig själv” och att få springa tills benen inte bär. Det är ändå en ganska kort tid på året man gör den här typen av träning vilket gör att den är hanterbar. Men som tävlingsmänniska gillar man att slita och då får man sitt lystmäte nu.
Häromdagen fick jag ett brev från skatteverket som upplyste mig om att jag hade en skuld till dem på hela två kronor. Det är lite humoristiskt att de bemödar sig att skicka ut brevet till mig för skulden á två kronor när det kostar dem 5,50 i porto vilket då innebär att de går 3,50 kr back på att driva in min skuld. Lite kul är det allt!
Idag är det vila, då går jag istället igenom skadeståndsrätt med mina vänner Grauers och Kjellström och boken “Tentamensfrågor med lösningar”.
Tjena
Jag kommer nog att skriva en egen bok innan jag är klar med allt. Den kommer att handla om “jordabalken intet nytt och skadestånd de´la grande”
Annars tas min tid upp till att processa, jobba och ta hand om familjen. Träningen har smygits igång och jag avser att hedra er med min närvaro på Lördag. I vilken roll det blir återstår att se. Ordförande eller avdankad idiot som springer i sand…
Må gott och kom ihåg att den som köttar bäst vinner!
värsta sportpanelen!