Den den 29 april gjorde vi sista passet i USA och dagen efter drog vi så åter till Norden. Sista passet gick bra. Uthållighet stod på menyn med 150 m-lopp som avverkades utan större problem. Det var ohyggligt varmt med strax över 30 grader och på arenan i Clermont fanns inte mycket skugga vilket tillförde en extra krydda i passet. Sista passet brukar man ofta vara lite mör och denna gång var inget undantag, så därför var viloveckan som nu har infunnit sig mycket välkommen. Träningen i USA har gått riktigt bra dock med bra kvalitet på samtliga pass. Bland annat i det sista styrkepasset gjordes en relativt lätt tvåa på 78 kg i ryck trots att det bara är det andra ryckpasset för i år. Lovande! Styrketräningen gjordes på ett riktigt schysst gym i Orlando som heter Davis Training Systems. Värt ett besök om man har vägarna förbi. Nu väntar vila tills på måndag då vi drar igång med en ny period och fortsätter slipa på formen inför sommaren 2014.
På flyget från Orlando till Chicago var det lite skumpigt. Tromber i södra USA har orsakat stor förödelse den senaste tiden och ovädret gav sig tillkänna när vi var i luften. Bitvis hoppade det rejält vilket naturligtvis var mindre trevligt. Lyckligtvis var jag så trött att jag sov bort nästan hela resan, men jag vaknade till då och då i de kraftiga skakningarna. Det blev inte lugnare när vi kom till Chicago. Vårt flyg landade dryga två timmar sent vilket innebar ett sprintpass mellan terminalerna på O’Hare. Jag och Tom hade lite tur när det var lite folk i säkerhetskontrollen och kunde glida igenom rätt snabbt och kom till gaten med dryga 15 minuter till avgång. Chicagos flygplats är ju som bekant rätt stor så där kan man fastna om man har lite otur, något som hände oss på vägen till Orlando. Det var en riktigt skön känsla att sjunka ner i fåtöljen på SAS och glida hemåt, med stressen lämnad bakom sig.
Alla hemma har pratat om det vackra vädret som varit i Sverige. Jag har hittills inte sett mycket av det. I dag har det varit omväxlande hagel, regn och sol och cirka sex grader varmt. Inte en helt trevlig upplevelse när man varit på varmare breddgrader. Som tur är sticker jag snart söderut igen för stafettläger med landslaget. Det är en skön tid just nu!
Men som alltid är det skönt att vara hemma, och Sverige är fantastiskt vackert. Små saker som man inte tänker vanligtvis uppskattar man när man kommer hem efter en vistelse utomlands. När jag var ute på balkongen sjöng fåglarna vackert, träden har börjat att slå ut och kvällarna börjar bli ljusa och härliga. Dessutom kröp en huggorm runt på gräset på stugan, rätt fascinerande att titta på.
Några bilder från den senaste tiden:
http://www.dtsperformance.com
Överstötar på programmet
Arenan i Orlando
Tävling i Clermont med bra resultat
