Vardagen är tillbaka. Häromdagen tunga knäböj och idag 60 m- och 70 m-lopp in absurdum. Grunden för sommaren ska läggas, och eftersom accelerationsperioden avslutades i samband med inomhus-EM är det nu fokus på sprintuthållighet och maxfartslöpning. Trots all accelerationsträning som gjorts i höst känns det som om toppfartslöpningen har fungerat riktigt bra under tävlingssäsongen vilket känns skönt. Ambitionen är nu att hålla accelerationen intakt och utveckla toppfart och uthållighet. Det ska bli kul med utomhussäsongen. Under hela inomhussäsongen kändes det väldigt roligt att tävla och den känslan får gärna följa med till utomhus. En sak som jag ser fram emot är att springa 200 m, något som det blivit väldigt sparsamt med de senaste åren.
Vintern håller Sundsvall i ett stadigt grepp. Även om dagarna är vackra med strålande sol är det kallt och dessutom blåsigt, en otrevlig kombination. Om inte allt för länge väntar ett vårläger i USA vilket känns rätt välkommet. Men lite vår innan dess hade inte varit helt fel.
Dagens pass? Jo tack, det gick bra, även om mängden lopp var lite ovant för kroppen. Det sista löppasset man gjorde innan EM var 2×60 stegringslopp, en viss skillnad mot dagens 14 lopp. Ikväll somnar man gott.