Vårtecken och liten värld


Just nu sitter jag på en buss på väg mot Sturup och Malmö flygplats. Några dagar har tillbringats nere i Skåne tillsammans med min flickvän. Här nere är det rätt olikt hur det är hemma. Mössan kan med fördel lämnas hemma och snön begränsar sig till bara några fläckar lite här och var. Nu efter en av de mer rejäla vintrarna jag upplevt är jag rätt sugen på vår och även om den inte riktigt har kommit hit är den i alla fall nära förstående. Snart kanske den också kommer till Sundsvall.

Det är en liten värld. Det blev jag varse om häromdagen på en stadsbuss här i Malmö. Sittandes på väg in mot stan ser jag en person som ser bekant ut med huvudet nersjunket i en tidning. Efter ett tag ser även personen mig och tittar med samma skeptiska min mot mig som jag själv utdelade. Några minuter senare möts våra blickar och denne person nickar igenkännande. Där satt Afshin som jag gick i samma klass som i gymnasiet. Lite sjukt att man träffar på honom på buss nummer fem i Malmö, honom som man inte sett på flera år. Han pluggade tydligen till arkitekt på Lunds universitet, något man inte hade kunnat tro under gymnasietiden. Kul för honom!

Träningen mot sommaren och EM i Barcelons har tragit igång och det känns. Min kropp kanske var lite extra bräcklig efter magsjukan för jag har dragit på mig en utomjordisk träningsvärk. Skönt att veta att träningen ger effekt i alla fall! I morgon väntar 60 m-lopp. Det blir roligt!

Leave a Reply